Söndag kväll kl 18:59
Nu är de kvällen men de hindrar inte mej och min hjärna att bubbla över. De är så märkligt att man kan tro saker om en människa men sedan visar de sej att den du trodde på allra mest är den som även sviker dej hårdast. Är de inte underligt hur man kan förändras så drastiskt? Givetvis finns de alltid ett drivande hjälpmedel till såna här snabba och skruvade val och vändningar. Jag vet att detta låter som gåtor men de är precis vad de är..
Att försöka ens, att göra är allt annat än att tänka. Tänka är inte förbjudet men de finns faktiskt regler när de kommer till vissa saker. Regler som ingen skrivit eller sagt utan osynliga regler som man bara vet om.
Vända kappan efter vinden? Leta grönare gräs på andra sidan staketet? De blåser aldrig åt samma håll för alltid och gräset ser precis likadant ut på andra sidan. Jag blir så trött. Jag är inte helt vuxen kanske det vet jag men jag kan en hel del när de väl kommer till krita. De är så fruktansvärt dumt att försöka lura mej. Tro att jag är så dum men nej..
Dina fina ord lurar mej, dina lögner lugnade mej men nu då? vafan gör jag nu?
Jag är sårad, ledsen, arg, besviken, fundersam men framförallt chockad
Vad kommer hända nu? Vad händer med mej nu? De finns inget jag kan göra. De gör ont att se de jag älskar mest lida och ständigt söka svar precis som jag. Jag är stark de är jag alltid, för min familj men allra mest för min syster.
De är svårt, jag kan inte slappna av. Åh kära nån varför kan de inte bara vara en mardröm som jag vaknar ur imorgon?
fy fy fy.
Jag ska iaf kämpa för dem jag älskar, jag ska hålla huvudet högt för ni får erat sen.. inte idag, inte imorgon.. men sen! De vet jag.. och måtte de leva olyckliga i alla sina dagar punkt.
Jag vet vilka som älskar mej, vilka som tror på mej och mer behöver jag inte.
Nu ska jag däremot göra nytta, städa och laga mat samt ta hand om mej själv!
Ha en fin kväll ni som vill de, ha en skitkväll ni som vill de.. jag ska ha en helt vanlig kväll..
// Jennifer